Livet är kort som fotografen sa

Idag var jag på århundradets kortaste arbetsintervju. Eller vad man ska kalla det. Jag trodde det var en intervju jag var på väg till, precis som de två tidigare. Men jag kom till akuten fem minuter innan utsatt tid, jag träffade den jag skulle prata med. Fem minuter senare är jag på väg ut igen. Men jag får veta "resultatet" i slutet av veckan. Blir ju spännande. Men om det tog 45 minuter på första intervjun som jag inte fick jobb på, hur ska det då gå denna gången?!??

Nåja. Jag fick ju jobbet på LAH. Dock inget schema, så jag vet ju ännu inte hur det blir med Pilgrim. Det är ju också nåt man går och tänker på.

Mycket tänker jag ju på nu. Oftast på S. Jag saknar dig. Inte för att jag tror du läser min blogg. Du har ju inte dator och ännu mindre intresse av mig verkar det som.

Det är så hopplöst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback