Frustration

Jag blir så frustrerad. Hela dagen har jag varit tjurig. Det började på PM-skrivandet, allt kändes så kasst. Ingen ville ta det på allvar kändes det som.

I vilket fall, jag drog senare till distriktssköterskan och tog bort stygnen. Nu ska jag ha tape i fejset i minst en vecka till. Men hurra vad kul, jag som tröttnade på det första dagen. Nåja. Det kunde ha varit bra mycket värre. Idag såg jag ett inslag om en kille som cyklat omkull så han just nu gick och tränade i första klass, fast han var 33 eller nåt sånt.

Jag jobbade kväll efter det. Det var väldigt lugnt. Skönt ställe man hamnat på tror jag. Det blir ju bra det här.

Jag ringde S på min rast. Jag kan inte riktigt säga varför. Eller jo, jag gjorde det för att jag kände på mig att det inte skulle bli något klart avslut om jag inte ringde. Vi var väl ganska överens ett tag, sen skulle jag tillbaka igen. Precis när jag slutade för kvällen ringde hon igen och jag tjurar ur på mig själv för att jag är så där snäll och foglig och ställer upp på saker jag kanske egentligen inte vill. Varför? Jag vet inte.

I vilket fall kom min "handväska" idag. Återigen fick jag skuldkänslor för att jag lägger så mycket pengar på det här. Det borde jag ju egentligen inte ha. Ska hämta ut den i morgon, men ska inte cykla denna gång och hoppas att det går lite bättre än sist.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback