På väg uppåt?
Det har varit lite rörigt i livet på sistone. Dagar av skratt och glädje har varvats med gråt, sorg, stress och vardagstråk. Jag vet inte om jag vågar säga att det är bättre nu. Jag har inte hunnit med att tänka och känna efter ännu.
Jag vill hoppas det är bra nu.
Mina vänner jag har, de är underbara. Tack för att ni finns. Tack för att jag får snora på era tröjor när jag behöver det och att det finns en soffa att ligga och grubbla på när det behövs. Det är guld värt.
Nu måste jag gå vidare, förlåta och glömma. Hoppas jag klarar det. Hoppas vi klarar oss.
Jag vill hoppas det är bra nu.
Mina vänner jag har, de är underbara. Tack för att ni finns. Tack för att jag får snora på era tröjor när jag behöver det och att det finns en soffa att ligga och grubbla på när det behövs. Det är guld värt.
Nu måste jag gå vidare, förlåta och glömma. Hoppas jag klarar det. Hoppas vi klarar oss.
Det är dags
Det är dags att sätta ned foten. Att stå upp för sig själv när livet är kaos. Att bestämma - så här gör jag. Det är dags nu. Livet är piss, men inget blir bättre av att hoppas på att någon annan löser det.
Glad mitt i det andra
Jag blir så glad över mina vänner och kompisar. När de vet att jag är ledsen ringer de, när de vet att jag har tråkigt frågar de om vi ska hitta på något. Jag blir så varm i hjärtat. Idag fick jag detta och blev alldeles glad i magen.
Drömmar
Tänka att få vakna i morgon och vara lycklig. Eller åtminstone nöjd. Kan det bli så??