En lördagkväll

En lördagkväll närmar sig. Klockan är snart sju och jag har pluggat mer eller mindre hela dagen. Från elvatiden i alla fall, med lite avbrott för lunch och sådana saker. Så nu är jag trött och utsutten. Jag borde helt enkelt inte sitta vid datorn, utan kanske ge mig ut på en promenad eller något annat nyttigt, men vi får se hur det blir.

Trött

Jag är väldigt trött. Sömn har det blivit alldeles för lite av den senaste tiden. Nästan uteslutande av trevliga orsaker i och för sig, men nu är jag trött ändå. Tack vare underbara känslor har jag känt mig mycket piggare och gladare än på länge. =)

Det kan behövas när C-uppsatsen hänger över oss och hemtentan i pedagogik ska skrivas. Eller överhuvudtaget i livet ibland. Men nu saknar jag. Så lång tid mellan gångerna vi ses. Hoppas det blir ofta snart.

Igår avtalade jag om att köpa båten. Det känns jättebra. Äntligen! Nu ska jag bara avtala en dag då jag kan komma och hämta den. För er som jag mot förmodan inte tjatat hål i huvudet på kan jag berätta att det blev en Stortriss. Den kommer säkert bli jättebra tror jag. Idag köpte jag även lite "tillbehör", i form av ett segel + två extra och en pulpit. Kan vara bra sägs det. Å bra ska det bli :)

Nu måste jag verkligen sova.

Livet på en pinne

"Jag sitter gärna på samma pinne, så du vet." Så stod det i ett meddelande jag fick idag.

Det är ord som värmer. Ord som gör att jag ler och är glad. Tack Linn, för att du finns.


Så kan det gå.

Idag fick jag besök. Oj vad trevligt det var. Jag blev så glad. Jag är så glad. Så kan det gå. =)

Ett inlägg

Detta är ett inlägg som inte säger så mycket.

Val (demarsvik)

Att åka bil tillhör inte ett sv mina största intressen, men ändå blev det mycket av den varan i helgen. I lördags skulle en bil hämtas i halland. Så det blev en odyssé i motorväg med släp. Usch vad det tar tid och vad rastlös jag blir. Nåja. Transporten gick bra och det var ett och annat huvud som vände sig efter den gamla bilen på vägen hem.

Ungefär i höjd med Jönköping slutade folk titta efter oss av den enkla anledning att snön kom i massor och man kunde knappt se vägen framför sig. Men vi klarade oss helskinnade hem, vilket känns väldigt bra..

Idag var det så dags för "båt-titt". Det blev nästan en heldag i Valdemarsvik och Gryt med omnejd. Tre båtar tittade jag på, två strotriss och en Karlskrona Viggen. Två helt olika båtar med två helt olika prisbilder om man säger så. Så det är svåra val. Vill jag ha litet och billigt eller stort och dyrt? Den lilla som är smidig och enkel eller den stora som är hemskt mycket bekvämare och bättre i större vatten (samt med en högre koolhetsfaktor...) Det är ett svårt val.


Livet är spännande

Ja, sannerligen. Livet ÄR spännande. Jag blir så nyfiken.

Hur ska det gå?

På tal om ingenting måste jag vara världsbäst på att skriva CV. Två sökta jobb och två svar! :) Eller så är jag helt enkelt världsbäst. Samt väldigt ödmjuk.

Om lust.

Jag tappade precis lusten att göra något. Idag var det en lång dag - föreläsning från klockan 8.15, ett seminarium, föreläsning igen till strax innan fyra. Därefter hem och telefonera lite, sedan landar jag vid datorn. Jag är så trött.

Mycket beror nog på all den energi jag lägger ner på att stressa runt på saker jag egentligen inte känner att jag vill göra. Fixa en det ena, än det andra. Det talas om negativ energi - att sitta i telefonkö och att sitta med helt oförståeliga arbeten måste nästan räknas till det som tar mest.

Samtidigt som ordet "nej" hörs allt för ofta.
Samtidigt som jag själv allt för sällan använder det.

Det är inte lätt. Jag blir så trött.

Ännu en bra dag som slutar negativt. Jag borde vara stolt och glad istället. Eller jo - jag är stolt. Jag får veta att folk läser det jag skriver och gillar det. Trots att jag har bloggandet som ett sätt att skriva bort allt tråkigt. Trots att jag inte vågar skriva vad jag vill längre. Därför är jag stolt. Stolt över att det trots alla motgångar går så bra för mig. I det yttre livet har jag sökt två drömjobb och har fått positiva svar från båda. Jag är dessutom framgångsrik i det jag gör. Ibland lite för mycket så jag själv försvinner.

I det inre, kursiverade livet går det sämre. Eller? Faktum är att jag kanske mest är för feg. För feg att fråga. Våga fråga, det får bli min hemläxa.

Eller vänta. Jag var i Norrköping igår och det blev kladdkaka och te i trevligt sällskap. Så varför gnälla egentligen? Livet innehåller ju bra saker också =)

Det gäller att vara någon.

Företag måste göra sig ett "namn på marknaden". I vissa kreativa branscher måste man jobba för att "skapa sig ett namn". Efter en diskussion på MSN idag om namn förstår jag att ett namn är viktigare än jag tidigare har reflekterat över. Mitt namn tillhör ju inte de vanligaste, det finns inte på några topplistor, möjligen över minst använda - om det nu fanns en sådan.

Det har många gånger inneburit att jag har blivit ihågkommen, uppmärksammad på olika sätt. Både på gott och ont förstås. Men ändå har jag alltid "synts". Jag undrar vad det har gjort med mig. Jag undrar om jag hade varit samma person idag om jag hade hetat Anders Svensson.

Just det. Du där.

Det är märkligt. Idag saknar jag vad jag hade för ett år sedan. För ett år sedan ville jag bara bort från det jag hade. Hur vet jag att jag är nöjd med det jag har? När är jag lycklig?

Varför är det först efteråt jag vet när jag var som lyckligast?

Varför kan jag inte veta det när jag är där? Finns lycka?


Imponerad

Idag fick jag veta att Linn har läst min blogg. Då menar jag HELA bloggen. Under en natt. Jag är grymt imponerad över att någon orkar, samt fortfarande vågar prata med mig efteråt. ;-)

Uppdatering: Så här rolig blev statistiken. Det blå är antalet besök, det röda antalet visningar.
image40

Love is in the air

Jag har verkligen blivit kär i en båt. Helt otroligt fin. Jag vill så gärna ha den. :)

Är jag knäpp? Antagligen. Jag har aldrig seglat och för att lära mig var planen att köpa en mycket liten och enkel båt. Men nej. Det duger ju inte. Inte efter ögonblicket då jag såg min pärla. Sjukt stor för en nybörjare, tung som ett as, säkert jättemycket jobbigt arbete. Men! Den är ju så fiiiiiin.

Är jag knäpp? Ja. Definitivt.

Tillbaka, fast ändå inte

Jag är tillbaka hem nu efter en sväng ner till Malta. Min idé var att lägga ut en massa roliga bilder och allt annat möjligt och omöjligt, men jag har insett att tiden inte räcker till allt. Därför prioriterar jag. Bloggen ligger tyvärr långt ner - för närvarande ligger skolan, Livet och mina båtar högst. Mycket meck blir det.

Ni som troget läser detta, misströsta inte. Om ni gör det, ring mig istället så ses vi i det verkliga livet. Där jag numera bor.

Dagarna går fort när man har roligt!

De lediga dagarna flyger iväg! Jag som trodde jag skulle få svårt att sysselsätta mig när jag inte har skolan att tänka på. "Ha!" säger jag bara. Det har blivit väldigt mycket fika de senaste dagarna. Mycket, mycket trevligt. Så dagarna har rullat på.

Jag har upptäckt så många trevliga människor det finns, bara man ger sig lite tid att träffa dem. Folk som jag bara har känt lite "ytligt", som jag nu fått jättebra kontakt med. Det är så roligt att finna nya vänner och kompisar. Det är en av anledningarna till att bloggen har stagnerat lite - att jag helt enkelt trivs för bra i den "verkliga" världen för att sitta här och skriva.

Sa jag att jag var lycklig? Du kanske förstår det ändå. Jag har funnit mig själv. Jag har äntligen funnit ett mål. Som alltid: I morgon är en annan dag, en ny dag med nya möjligheter. Jag tror jag ska omvärdera det där. Idag har jag funnit mina nya möjligheter - därför väntar jag bara på morgondagen så jag kan förverkliga dem.

Ledighet

Igår hade jag min första riktigt lediga dag på, tja... Ett år kanske? Jag har i vilket fall glömt när det var sist, så jag tror det var längesen. Detta gjorde mig nästan lite orolig till en början - vad ska jag sysselsätta mig med en hel dag?

Det var dock ett svårlöst problem, snart så hade jag hela dagen uppbokad. Skjutsade mamma till arbetet, fikade på stan med Maria, gick på stan, beställde tid hos optikern, växlade pengar. Lite av varje helt enkelt. I förbifarten kan nämnas att jag är väldigt imponerad av Maria - den första tjej jag har gått på stan med som kan gå in i en klädaffär och köpa precis det hon ska ha på under tio minuter. Trodde aldrig sånt var möjligt.

Den resterande tiden av dagen fördrev jag på Internet, framförallt på sajter som Blocket, Annonsbörsen och liknande - sökandes efter en båt. Ja, nu är det nästan helt "officiellt" - jag är på jakt efter en segelbåt. Jag har inte riktigt kommit överrens med mig själv om vilken typ. Först var tanken en Stortriss, lite lagom storlek och smidig att hantera, men sedan fann jag en Karlskrona Viggen och blev alldeles kär i den. Men den är över sju meter lång och bara kölen väger som en Stortriss. Så den är ju helt klart svårare att hantera. Men det kanske blir så att jag får börja med en liten... *hm*

Orka.

Vilket flyt!

På tal om mitt nyfunna intresse för segelbåtar har jag haft välrdens flyt! Koka en kopp te, sätt er tillrätta med bästa filten om axlarna och bered er på en solskenshistoria att glädjas över:

Det var en gång en otroligt stressad sjuksköterskestudent som var mitt i livet med plugg, massor att göra med styrelser, föreningar och alla möjliga och omöjliga projekt på gång. Tiden räckte inte riktigt till för allt kände den stackars studenten. Så den dagen innan jul då det var tentamen så gick det inget bra, eftersom studietiden och motivationen var på skrämmande låga nivåer. Därför blev den stressade studenten ännu mer stressad.

Julhelgen, mellandagarna och nyårshelgen gick åt till studier. Flitens lampa lyste tills den häromdagen exploderade av att den var utsliten.

Så kom dagen för omtenta. Tentamen var krånglig med kluriga frågor som studenten satt och kliade sitt hår över. Osäkerheten blev stor - ska han klara sig? Nu kan man tro att eländet var slut där - men ack nej. Bara några dagar senare var det så dags för en ordinarie tentamen i ett annat ämne. Den morgonen vaknade så vår student och kände sig helt övertygad om att det skulle bli en sorgens dag. En dag med nya misslyckanden.

Tentamen startade tidigt i ottan och vår student inledde en muntlig framställning som varade i 7,5 minuter. Därefter gick turen vidare till andra studenter och till slut var det så dags för utvärdering. Vår student fick då reda att han hade klarat dagens övningar. Lyckan var total!

Men berättelsen tar inte slut där! Några timmar senare öppnar så vår student sin mail och läser där tentamensresultatet från föregående vecka. Det står att läsa att studenten även där blivit godkänd. Lyckan ökar ytterligare av förståeliga anledningar!

Studenten sätter sig då för att äta och ta igen sig efter två så glada besked. Under tiden hinner ett mail dyka upp i studentens mail. Ett mail som meddelar att vår student vunnit månadens tävling på en hemsida på Internet och att en vinst är på väg på posten. Vår student brister nu ut i skratt och undrar hur detta ska sluta! Det är en sådan fantastisk dag. Allting känns möjligt.


Mycket att göra

Tentan är nära nu. I morgon. Inte många timmar kvar, innan plugget är över, innan ångesten har lagt sig. Ja, jag måste faktiskt erkänna att jag har lite så kallad "tentaångest". Jag har sovit dåligt på sistone, vilket har resulterat i en förkylning och en röst som är misstänkt lik Bengt Magnussons. Men jag känner att jag har koll på läget denna gång så det ska gå bra har jag bestämt.


Mellandag

Idag är det mellandag. En dag mellan vad? Alla dagar är ju mellan andra dagar. Det finns ingen början, inget slut. Nästa vecka kommer de dagarna också att vara mellan några andra. Nästa torsdag kommer också att vara mellan måndag och fredag, jag lovar.

Lovar jag? Nej, det gör jag inte. För jag vet inte säkert att det blir så, jag kan bara gissa. Innan det har hänt vet jag inte säkert. Därför går det inte att lova något. Jag lovar ofta saker som "jag kommer", "jag hör av mig" och jag tycker det är viktigt att man håller det man lovat. Men vad händer om jag blir påkörd av bussen på väg till dig, har jag svikit mitt löfte att komma fram? Om min telefon går sönder och det är miltals till nästa möjlighet att ringa, har jag då svikit löftet om att höra av mig?

Julen blev en god jul. Vi firade jul hemma, vilket innebar att det blev tid till att gå till kyrkan på morgonen. Jag fick med mig familjen till Berga och det var hur härligt som helst. Jag kände mig så välkommen! Det blev massor med kramar, handslag, vinkar.. Så underbart. Tänk om det kunde få vara så varje dag. Vilken julklapp det var att känna sig så omtyckt.

Andra julklappar var som sagt att fira jul hemma, men så fick jag även en ny sovsäck, en ny telefon (inte mobil, utan en vanlig) så nu kan jag till och med slå nummer på knapparna, vilket inte var fallet med den förra. Jag fick även ett nytt hålslag, så jag slipper få hjärtinfarkt varje gång ett papper ska in i en pärm. På sistone har jag blivit väldigt ordentlig med att sätta papper i pärmar och då är det ju synd att lusten att göra det ska försvinna på grund av ett hålslag som bara gör tre av fyra hål.. Men nu funkar det ju igen :)

Tyvärr har julhelgen överskuggats av en hel del plugg. Basgrupp till den 28/12, tenta den 4/1, seminarium 7/1, tenta 9/1. Utbränd 10/1? Eller speedad.

Men trots detta en god jul. Hoppas ni har haft det också. Tack så jättemycket för alla julhälsningar, även påskhälsningen (!), samt andra tokigheter som når mig på sms, mail, telefon och julkort =)
Jag är så glad över mina tokiga kompisar, det får mig stundtals att känna mig helt normal...

God fortsättning!

God Jul

Jahapp. God jul på er.

Ja, det kommer att bli en god jul i år. Det känner jag på mig.

Det finns någon

Det finns någon som tycker om mig. Jag vet inte vem det är.

Tidigare inlägg Nyare inlägg