Jag vågar nästan citera



Ungefär så här känns det idag.

Martin läser min blogg

Det är så spännande med en blogg. Jag har egentligen ingen aning om vilka som läser det jag skriver, men uppenbarligen är det en spridd skara. Dels ser jag ju statistiken, men det roligaste är att träffa folk på de märkligaste platser som kommenterar det jag skrivit. Roligt roligt.

Idag har jag snöat in på Hultsfred. Jag fick en idé om att åka dit i sommar. Tråkigt nog vet jag ju ingenting om hur min sommar blir, med jobb & allt annat. Men det märks. Det fanns inte ens datum för festivalen på den officiella hemsidan, så det är ju inte läge att oroa sig än.

Är det någon mer som ska dit och kan ledsaga mig ut i detta okända evenemang?

Sista dagen på psyk

Idag gjorde jag sista dagen på psyk. Idag var jag på ett nytt ställe, på akutenheten. Det var mycket intressant. Jag lärde mig en del om mig själv på kuppen. Mer om det i morgon. Kom nyss hem efter att ha gått hem via kyrkan ;-) Jag slutade tidigt så jag hann dyka upp i kyrkan nån timme, så det tog "lite" längre tid hem.

Inte visste jag att det fanns sådana människoöden. Sådant jag läser om i tidningen varje dag, det hände rakt framför mina ögon. Det berörde. Djupt.

Var är du?

Ja, var är du?

En söndag aften

En helg är till ända. En helg som innehållit mycket plugg tyvärr. Men nu börjar jag känna mig klar.

Veckan som kommer innehåller sista dagen på sydost, sedan ett kvällspass på akutenheten. Därefter är det "ledigt". Så ledigt det kan bli när skolan ständigt gör sig påmind och det är AU på måndag, styrelsemöte i Berga på onsdag och födelsedagsfirande samma dag. Huvaligen.

Jag hade lite planer för torsdag och fredag, men jag får se om jag hinner utveckla dem, eller om plugget tar tiden istället. Vem vet. Det märks.

Idag hade jag och Maria ett intressant samtal på MSN. Vi pratade lite om det här med att våga. Jag har tänkt på det efteråt. Det vore så fint om jag vågade tro på allt jag hoppas på. Kommer jag att våga göra det?

Hålla sig uppe

Oj. Nu är det dags att uppdatera bloggen! Jag har varit lite dålig på det på sistone, mest beroende på att jag inte har haft så mycket lust till att skriva. Jag har som bekant praktik (VFU som det heter) en psykiatrisk öppenvårdsmottagning på US i Linköping. Det är intressant. Jag träffar inte så många patienter, men alla i personalen är väldigt snälla och måna om att jag ska läsa och förkovra mig så fort jag inte har något att göra. Men i vilket fall är dagarna ganska långa och efter dagens alla intryck blir bloggande lidande.

Jag hade en känsla idag som dröjde sig kvar länge. Något var det som rörde runt i mig. En angenäm känsla. Värme, förväntan och lite pirrigt. Men samtidigt en känsla som väcker frågor. Vad är det som händer?

Glädje och andra känslor

Det här med känslor är underliga ting. Varje morgon vaknar jag med ett ganska hyggligt humör, för det mesta känns allt toppen. Dagen kunde mycket väl ha fortsatt så om det inte vore för små, små saker som andra människor säger och gör. Saker som får mig att tappa modet och lusten.

Idag var jag färdig att kasta in handduken och skrika åt världen: "Men gör det själv då!". Men jag gjorde det inte. Jag vet inte om det är för att jag var feg, eller om jag helt enkelt är för envis för det. Jag vill gärna tro att det jag gör är bra och de gånger jag får beröm eller får höra "tack" - de tillfällena är de jag jobbar för.

Jag inser att det är obekvämt att sticka ut hakan och säga ifrån. Att bryta mönster hotar vissa människor, de som känner sig trygga i gamla vanor. Därför ser nog många nytänkande som ett hot mot dem själva. Tråkigt nog. Tråkigt nog kan en del inte se förändring som ett framåtskridande. De ser bara vad man förlorar, men inte vad man vinner.

Jag borde inte bry mig egentligen. De som klagar är i minoritet och därför vill jag gärna tro att jag är på rätt väg. Men ändå. Det är svårt att låta bli att ta åt sig.

Jag är trots allt inte mer människa än någon annan.

Tillbaka i cyberspace

En vecka har gått på praktiken. En arbetsvecka alltså. Det har varit intressant att se hur en psykiatrisk öppenvårdsmottagning fungerar. För det är på en sådan jag har varit.

Det har inte blivit så mycket patientkontakt för min del, vilket jag tycker är mycket synd. Det är ju därför vi är på praktik. Men alla är så snälla och ger mig massor med litteratur och annat att fördjupa mig i, så det är trevligt.

Lite kontakter har jag fått. Jag har varit med på medicinutdelning (en del kommer och hämtar sina mediciner med jämna mellanrum), några provtagningar har jag fått göra och idag var jag med på ECT-behandling. ECT är en behandling mot till exempel depressioner då man sänder ström genom hjärnan. Det görs förstås när patienten är sövd.

Det är ungefär vad jag har hunnit med i veckan. Får se vad nästa vecka har att bjuda på!

Helgen blir lugn. Hemmahelg. Ska plugga, förstås. Det är en hel del skrivande. Vi ska bland annat läsa en bok och relatera den till ett omvårdnadsbegrepp som är relevant till terminens innehåll. Visst var det en solklar uppgift, eller hur? ;-)

STCC

Sådär! Nu är finalen över. Jag vet inte riktigt hur finalen var, för jag satt i depån och såg.. Ja. Line-up.. Inte så mycket mer faktiskt. Men det var ju trevligt ändå. Inga allvarliga skador att ta hand om för vår del. Skönt det. Det finns bilder på www.sjukvardare.se! Kolla!

I övrigt börjar praktiken på psykmottagningen i morgon. Ska bli kul och spännande! Undrar hur det är?

2 dagar och 32 minuter kvar

En helg närmar sig. Det ska bli en ledig helg har jag bestämt. Trots att det är tonvis med saker att göra. Men jag behöver en helg att bli människa på.

Jag är så trött. Inte fysiskt, för jag har äntligen blivit fri från förkylning och allt, men trött i huvudet. Det är så mycket nu, både i skolan och utanför. "Världen är full av tappade sugar" som pappa brukar säga ibland - och där någonstans i högen ligger min. Jag ska bara hitta den. Det tar kanske en helg.

I helgen är det STCC också. Det blir antagligen den sista tävlingen jag åker på i år. Ska bli kul.


Framtidsplaner

Idag har jag haft skola. Efter det ringde jag till Förbundsansliet och pratade lite. Jag kände att jag behövde lite stöd. Fick en massa bra idéer och det är ju alltid bra. Tyvärr verkar det inte finnas mycket att göra för att göra det som hänt ogjort, men man kan åtminstone se till att det inte händer igen. Nåja. Det är det där med spilld mjölk och grejer som jag har så svårt för.

Man ska ju även vända andra kinden till, men ibland kan det bära emot om någon slår hårt.

Eftermiddagen gick till att söka efter universitet som har anestesivubb, samt inte har PBL. Det kan bli spännande.

The Annoying thing

Jag vet inte vad jag ska göra. Det är inte roligt längre. Ansvar. Förväntningar. Sådant man borde se fram emot och eftertrakta, men efter helgen är det något jag känt att jag lika gärna kunde önska bort.

Men jag skulle antagligen ångra mig.

Vad ska jag göra?


Supersugen

Ikväll såg jag "Supersugen" på bio. Till en början satt jag och skruvade mig nervöst i stolen och undrade om jag hamnat i fel film, men efter ett tag tog det sig. Den var faktiskt rolig. Otroligt larvig humor, men vad sjutton.

Idag hade jag en tanke, men den föll bort. Kanske efterdyningar efter ett nästan vaket dygn i helgen på Nattkampen. Vi vann inte, ganska tippat, men det var ju roligt i alla fall! Väldigt lerigt på sista kontrollen så jag tog med mig ett kilo lera hem tror jag.

Men som sagt, tanken kommer kanske senare. I morgon är det DS-möte direkt efter skolan, ska bli kul. Jag måste bara hitta gnistan. Jag vet inte var jag lade den. Som tur är är det Sigtunahelg snart. Det är där den brukar finnas.

Jag har saknat någon idag. Shit.

En lång natt går mot dag

I morgon ska jag på Nattkamp. Detta roliga arrangemang som får mig att bli som "barn" på nytt. Jag var på min första Nattkamp år 2000, straxt efter min konfirmation. Då hade jag ingen aning om vad som väntade mig, men av någon anledning kom det att bli ett av de bästa minnena från konfirmationen. (Även om det var efteråt.)  Nåja. Sedan dess har jag varit med varje år, så detta blir min 8:e omgång. Å jag ser fram emot det lika starkt nu så som förr. Om inte mer. *haha*

Nästa år är det speciellt. Då är det "vår" tur, alltså Linköpings distrikt som ska anordna kalaset. Det ska bli skoj. Jag har ju kommit med förslag på plats och tema som klubbats, så jag känner mig väldigt inblandad. =)

Det kommer bli roligt. Nu ska jag packa det sista och sen ska jag se om jag kan skriva klart mitt PM till måndag, för på söndag eftermiddag har jag en vag aning om att jag inte kommer att vara i skick att kunna producera en vettig text överhuvudtaget. *haha*

Ha en bra helg mina vänner!

Verkningar och biverkningar

Livet är fullt av mysiterier. Man kunde tänka sig att det skulle vara nog med alla mysterier som händer i det verkliga livet, IRL. Att dagligen fundera över känslor, social interaktion, livet, döden, roller, etik och moral - det räcker inte för den moderna 2000-talsmänniskan! Nepp. Vi vill ha mer att fundera på. Som hur en blogg kan påverka livet.

Jag bloggar, driver en hemsida, har nyligen gått med i Facebook, är medlem i diverse communitys, chattar på IRC, MSN, osch så vidare och så vidare. Det jag skriver läses av människor som är mina vänner, av människor jag inte ens känner. De läses av någon i Örnsköldsvik (nu vet jag vem!), av människor som befinner sig i Kina (!!!). De läses av människor i kris, av människor med mörka tankar, av människor med positiva tankar, av människor som är glada. Kort sagt: alla möjliga människor läser detta i alla möjliga situationer.

Vad säger det om dem? Vad säger det om det jag skriver? Helt plötsligt inser jag makten i det skrivna ordet. Att med några enkla meningar kan jag förändra något.
Har jag förändrat ditt liv idag?

7 mil för långt

Nu har det gått för långt! Jag sitter i godan ro och pluggar barns utveckling. Är just nu inne på slutet, puberteten. Men sak samma. Jag lyssnar på musik och på datorn har jag ALL sorts musik. Min spellista är 2,8 dagar lång. I vilket fall.. helt plötsligt går Roland Cedermark igång och jag tycker tänker långt bort i medvetandet att det är ganska trevlig musik.

MEN SHIT! Det är ju samma musik som de spelar på hemmet! Eller åtminstone nåt den äldre generationen skulle lyssna på. Jag har blivit gammal! Insikten drabbar mig likt en spark i mediastinum. Terapi? Starka mediciner? Vad hjälper mot detta??

Mysteriet är löst!

Ett mysterium är löst ;-) Nu vet jag vem av mina bloggbesökare som är från Ö-vik ;-)

Idag har jag mailat om Nattkampen. Men naturligtvis tog det nästan en halvtimme att skriva ett mail, som på bara en sekund åts upp av Hotmail bara för att jag tröck på fel knapp. ("Tröck" är förresten ett väldigt östgötskt ord! Hör av er för översättning om ni inte förstår.) Nåja. Jag skrev ett nytt..

Nu ska jag plugga till telefonrådgivningen på måndag. Jag har läst om vaccinationer mot röda hund och nu ska jag ge mig på mässling och scharlakansfeber. Känns lite läskigt detta.. Massor att plugga så det är hög tid att sätta igång! Nu.


Ännu en dag

Jag är fortfarande förkyld. Det är ju typiskt.... Det vill inte ge sig riktigt. Huvudvärk, feberkänsla och all denna snor! Att det inte tar slut är ju helt märkligt. Men tur i alla fall att jag inte blev sjuk under RfM eller inför Nattkampen, så på så vis är det ju tajmat.

AU igår. Ganska konstruktivt kanske man kan kalla det. Vi fick mycket pratat och maten var god. =)

Idag är det plugg som gäller. Undersökningsplanen är klar och i morgon är det träff med handledaren. Hoppas den där elefanten som sitter på mitt huvud har lust att stiga av då.

I helgen blir det plugg och ta det lugnt. Kurera mig lite mer. Nästa helg bär det av till Bunn, den stora metropolen utanför Ölmstad. Om ni fortfarande inte hänger med i geografin så ligger det neråt Jönköping och Gränna. Ungefär. Där är det en "förtrollad natt....kamp". Det ska bli skoj! Hoppas vi ses!

Har du för mycket fritid?

Här är några sjukligt roliga länkar!

Först världens gulligaste:
http://www.mypeople.com/sing/index.html

Vem kom först? Hönan eller ägget? Rösta här:
http://chicken-egg.redirectme.net/index.php

Förkyld: Dag 2

Idag tänkte jag plugga igen det som jag inte gjorde i fredags, men det har gått sisodär. Jag har läst lite om forskningsmetodik, men sen blev det inte mer. Däremellan har jag slösurfat och dagdrömt. Jag har bland annat försökt hitta bilder på en skitsnygg pace car som jag såg på "Race" på SVT i somras men utan resultat.

I övrigt har jag känt mig glad. De senaste dagarna har det dykt upp folk som hört av sig till mig utan att vilja annat än att kolla läget. höra hur det är och snacka lite i största allmänhet. Sånt är guld värt att komma ihåg ensamma dagar.

Tidigare inlägg Nyare inlägg